Johannas går samman med ett konsortium på 21 organisationer som storsatsar på framtidens djurfoder. Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar praktiker och forskare från Boden till Öland för att utveckla framtidens foder för matfågel, värphöns, fisk och gris. Förhoppningen är att ersätta ingredienser som importerad soja och vildfångad fisk i konventionellt foder, med mer resurseffektiva och cirkulära råvaror som har betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan. Just nu undersöks bland annat insekter uppfödda på matavfall, blåmusslor som renar Östersjön och mykoprotein som matats med restströmmar från skogsindustrin.

Livsmedelssektorn står för cirka 1/3 av världens växthusgasutsläpp och animaliska livsmedel har störst påverkan på miljön och klimatet. Fodret i sin tur står för störst andel utsläpp, det utgör 50 – 85% av klimatutsläppen från fisk, gris, matfågel och ägg i Sverige. Idag består konventionellt fiskfoder på marknaden ofta av importerad vildfångad fisk vilket ökar pressen på världshaven. I svenskt djurfoder ingår dessutom vanligtvis certifierad soja som är ansvarsfullt producerad, men soja globalt är en gröda som driver på regnskogsavverkning och hotar den biologiska mångfalden. Samtidigt som djuren äter mat som människan skulle kunna äta direkt, så slängs varje år 900 000 ton mat i Sverige från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll.

Projektet Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan, både svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och aktörer inom dagligvaruhandeln. På mindre än två år är ambitionen att sätta upp en pilotproduktion av foder och testa försäljning av matfågel, gris, fisk samt ägg från värphöna uppfödda på foder med lägre klimatpåverkan och med ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden.

Foderingredienser som kommer att testas är bland annat mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som renat vattnet från kväve och fosfor och på så sätt bidrar till minskad övergödning, restprodukten från framställning av koncentrat från svensk åkerböna vilket har låg attraktionskraft som livsmedel, samt insekter som amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på matsvinn från livsmedelsindustrin.

Partners i projektet utöver Axfoundation och SLU är ATEA Sverige, Axfood, Bodens Kommun, NovaPro, Ekobolaget, Ecoloop, Ecopelag, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Johannas Stadsodlingar, Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, Kötthallen Sorunda, Lilla Grödby Lantbruk, Martin & Servera, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet, RISE, Stjärnägg, Svenska Foder, Tebrito, Viking Fågel, Älvdalslax. Projektet finansieras delvis av Vinnova.

Om man vill veta mer om den forskning och utveckling som våra konsortia arbetar med så kan man följa det på Cirkularodling.se

• Thomas Bjelkeman-Pettersson, VD, Johannas, thomas@johannas.org, +46 (0)704 - 386 355
• Linda Andersson, Kommunikationsansvarig, Axfoundation, linda.andersson@axfoundation.se, +46 (0)73 – 087 15 70
• Christian Sjöland, Projektledare inom Framtidens mat, Axfoundation christian.sjoland@axfoundation.se, +46 (0)76 - 119 16 35
• Madeleine Linins Mörner, Programansvarig, Framtidens mat, Axfoundation, madeleine.morner@axfoundation.se, +46 (0)70-950 35 35
• Cecilia Lalander, Forskare vid Institutionen för energi och teknik; Kretsloppsteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), cecilia.lalander@slu.se, +46 (0)18-67 38 16
• Hanna Carlberg, Projektkoordinator för projektet samt forskare inom institutionen Husdjurensutfordring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), hanna.carlberg@slu.se, +46 (0)70-694 48 08

1. Livsmedelssystemet står för cirka 1/3 av världens totala klimatutsläpp. Inom livsmedelsystemet är animalieproduktionen inklusive foderproduktionen den enskilt största källan till växthusgasutsläpp. Lantbruket i Sverige står för 12–14% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, siffran omfattar dock inte förädling, transport, konsumtion och avfallshantering (IPCC, CBD, WWF, Naturvårdsverket).

2. Globalt beräknas nästan 80 % av lantbruksmarken användas till att förse livsmedelsproducerande djur med foder (Our World in Data). I Sverige används över 60% av åkermarken för att producera foder (Jordbruksverket).

3. Fodret står för 54% av klimatavtrycket i svensk grisproduktion, 75% för svensk kycklingproduktion och 75–83% för norsk laxproduktion. Det gör fodret till en av de enskilt största utmaningarna att åtgärda för att åstadkomma en förändring (RISE, SINTEF).

4. Konventionellt fiskfoder består ofta av importerade insatsvaror, till exempel vildfångad fisk och soja från exempelvis Brasilien. Huvudingredienserna i svenskt kycklingfoder är ofta vete och certifierad soja. Svenskt grisfoder består av bland annat biprodukter från mejeri- och etanolindustri, samt vete och korn. I ekologiskt grisfoder används ofta även importerad certifierad soja (RISE / Fem ton grön fisk i disk).

5. I svenskt djurfoder används främst certifierad soja som är ansvarsfullt producerad, men problemet med icke-certifierad soja globalt är omfattande. Det är en gröda som ofta odlas på sätt som bidrar till skövling av regnskog.

6. Dagens foderfiske bidrar till överfiske. Globalt går runt 23% av den fångade fisken till andra ändamål än mat, primärt djurfoder och 76 % av all fisk från svenskt havsfiske går till foder (FAO, Havs- och vattenmyndigheten).

7. Omvandling av regnskogar till lantbruk för foder och förändrad markanvändning är tillsammans med överfiske två av de största orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald globalt (FAO/IPBES).

8. Cirka 900 000 ton mat slängs varje år i Sverige från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll. Matsvinnet globalt står idag för 6% av växthusgasutsläppen - tre gånger så mycket som all världens flygtrafik årligen (Naturvårdsverket, Our World in Data). Nästan hälften av allt matavfall från konsumtionsledet går till biogas och biogödsel på åkrar, resten blir värme och el (Naturvårdsverket).

9. Det linjära livsmedelssystemet bidrar till onödiga växthusgasutsläpp och att näring läcker ut i Östersjön vilket bidrar till övergödning. Matavfallet skulle i stället kunna nyttjas mer resurseffektivt genom att återcirkuleras och användas i livsmedelskedjan i form av djurfoder (Axfoundation).

10. Projektet Fem ton grön fisk i disk har bevisat att regnbågslax kan födas upp på insektsbaserat foder där insekterna i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester från livsmedelsindustrin. Fiskfodret visade sig ha 30–70% lägre klimatavtryck än konventionellt fiskfoder. (Axfoundation/SLU, Mistra Food Future, SINTEF).